Dyslexia nätupplaga, gratisversion

Specialundervisningen i Tyskland är extremt exkluderande, faktiskt den mest segregerade specialutbildningen i Europa. Är Sverige mycket bättre?

Dyslexia natupplaga — Tue, 14 Jun 2011 11:23:10 +0000

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(FN): ”personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning”

Den norske pedagogikprofessorn Peder Haug skriver i en av Skolverket utgiven publikation:

”Det är min bedömning att svensk specialundervisning ligger närmare den segregerande än den inkluderande integreringen.” (Haug, 1998, s 26)

Detta är säkert en delförklaring till att så många elever med inlärningssvårigheter hålls kvar i sina ineffektiva strategier livet igenom. De når därmed oftast inte upp till fullt deltagande i samhällslivet, vilket är emot FN-konventionen om funktionsnedsättning från 2006 som Sverige signerat:

c)fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället

h)respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet. (Ur Artikel 3, Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning…)

Enligt ovan nämnda konvention som Sverige undertecknade 2007, har den med funktionsnedsättning rätt till en inkluderande utbildning:

b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter (Ur Artikel 24, Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning…)

Det betyder naturligtvis att en segregerande specialundervisning är emot konventionens anda och bokstav. Det måste då betyda att regering och riksdag snarast måste ändra lagstiftningen på området, vilket man indirekt lovat vid undertecknandet av konventionen.

Underrubriker i betalversionen: Sverige och konventionen; Pfahls och Powells studie; Professionen och forskningen och Deras slutsats.

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Hjärnan och dyslexin

Dyslexia natupplaga — Tue, 14 Jun 2011 11:14:35 +0000

Vilken betydelse har den lilla hjärnan för de dyslektiska problemen?

Det här med hjärnan är inte alltid lätt att ta ställning till. Att vår hjärna är inblandad när vi läser är i sig självklart, men vad betyder detta egentligen för en dysfunktion som dyslexi? I senaste numret av facktidskriften Cortex diskuteras detta i ett par artiklar.

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Nya medier, kommunikation och inlärning

Dyslexia natupplaga — Tue, 14 Jun 2011 11:10:08 +0000

”Det japanska samhället har mer visuell kommunikation i stadsmiljön än den engelska kulturen och det engelska och amerikanska samhället.” Vad kan det betyda för inlärningen?

Doktoranden Dylan Yamada-Rice vid Sheffields universitet i Storbritannien, ställer en viktig och intressant fråga i tidskriften Literacy för april månad. Yamada-Rice studerar i den här studien hur de kulturella skillnaderna mellan den japanska och den engelska stadsmiljön varierar i avseende på det visuella i förbindelse med textkommunikation och språk:

”In what ways does the visual mode in the urban landscapes of Tokyo and London vary?” (Yamada-Rice, 2011, s 32)

Skillnad i visuell kommunikation mellan kulturerna

Det japanska samhället har mer visuell kommunikation i stadsmiljön än den engelska kulturen och därmed det engelska och amerikanska samhället. Dylan Yamada-Rice ger i studien bland annat exempel som McDonalds skyltar i USA och en skylt i Tokyo:

”The Tokyo McDonald’s is marked by a giant batch of fries sculpture, a literal visual interpretation of what is on sale within the shop, compared with the USA branch which uses the golden ‘M’ logo which remains abstract.” (Yamada-Rice, 2011, s 35)

När det gäller småbarn är det annorlunda med det visuella:

Traditionally, the visual mode has been seen as important to children before they could read, but not thereafter{…]The UK ice cream van is an interesting example […]. Surely it is no coincidence that this van, which is aimed at attracting the attention of children, captured the highest density and variety of visual media types in the London sample.” (Yamada-Rice, 2011, s 36)

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Redaktören har ordet!

admin — Tue, 14 Jun 2011 11:04:06 +0000

Skolinspektionen kritiserar skolorna för att inte göra tillräckligt för elever med behov av särskilt stöd. Skolorna har ej heller den kvalitet som Skolinspektionen och förordningar kräver. Vi kan emellertid i detta nummer visa att Skolinspektionen själv inte är riktigt på det klara med vad dyslexi egentligen är, vilket väl bör vara ett minikrav för att kunna göra någon utredning över huvud taget. De använder inte ens korrekt terminologi.

Vi har även andra intressanta ting. Specialundervisningen i Tyskland, Hjärnan och dyslexin och så vidare. Hoppas det kommer att vara spännande att läsa.

Kom gärna med synpunkter.

Ha en otroligt fin sommar så ses vi i nästa nummer!

Vänligen

Tommy Wingren

Att förstå språkundervisning. Ett lästips från internationell forskning!

Dyslexia natupplaga — Tue, 14 Jun 2011 10:59:45 +0000

Moreno: ”Once again, Michael Long and Catherine Doughty have compiled a volume with all relevant information and strands of study that connect theory with language teaching in the classroom”

Det som verkligen saknas i forskningen är klassrumsundersökningar. De processer som sker i en undervisningssituation borde studeras i detalj. Då kan vi säkerligen åtgärda på ett bättre sätt de elever som inte lär sig lika bra som alla andra.

I väntan på mer intensiv svensk klassrumsforskning får vi vända hos utomlands.

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Betoning av stavelser och dyslexi

Dyslexia natupplaga — Tue, 14 Jun 2011 10:58:57 +0000

”Allt tycks hänga samman och alla delar är lika viktiga!”

Ljudet och ljuduppfattningen är viktigt när barn lär sig läsa. Den engelske dyslexiprofessorn Margaret J Snowling uttrycker det så här i The Science of Dyslexia:

”At the basic level, learning to read requires the child to establish a set of mappings between the letters (graphemes) of printed words and the speech sounds (phonemes) of spoken words. These mappings between orthography and phonology allow novel words to be decoded and provide a foundation for the acquisition of later and more automatic reading skills.” (Snowling, 2005, s 81)

När vi nu på ett ungefär vet hur individen lär sig läsa, hur är det då med den som har dyslexi? En del dyslexiforskare har sett närmre på ljuduppfattningen hos dyslektiker, bland annat professor Paula Tallal.

Nu senast har…

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Skolinspektionens rapport grundas inte på etablerad dyslexiforskning. Intresseorganisation utan vetenskaplig kompetens, har på tok för stort inflytande

Dyslexia natupplaga — Tue, 14 Jun 2011 09:30:08 +0000

”Det är ytterst allvarligt när en så viktigt statligt verk som Skolinspektionen inte vilar på gedigen vetenskaplig grund.”

Nyligen har Skolinspektionen gjort en kvalitetsgranskning av tjugoett grundskolor fördelade över hela landet, ”Läs och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”. Massmedia har dock inte skärskådat denna rapport och undersökt dess vetenskapliga kvalitet. Därför skall vi här ta fram grundläggande fakta som man måste ha klart för sig för att göra en sådan analys som Skolinspektionen har gjort.

Men först ett citat ur rapporten som illustrerar vad man kommit fram till:

”Utifrån den bild som granskningen av de 21 verksamheterna ger, vill Skolinspektionen framhålla vikten av att anpassning av undervisningen vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ingår som en del i den dagliga ämnesundervisningen och att anpassningen i första hand ska ske inom den ordinarie klassens ram. Rektorerna behöver se till att samverkan om ett språkutvecklande arbetssätt utvecklas mellan lärare i olika årskurser och ämnen, liksom system som gör att framgångsrika lärares kunskap och kompetens tas till vara och bidrar till en utveckling av skolans verksamhet.

Särskilt stöd. I drygt en tredjedel av skolorna (8) får eleverna särskilt stöd endast i några ämnen. I hälften av skolorna (10) ges sådant stöd främst utanför den ordinarie klassens ram, trots att det enligt läroplanen (Lpo 94) i första hand ska ges inom den ordinarie klassens ram. De åtgärdsprogram som utarbetas har i merparten av skolorna (16) bristande kvalitet.

(Ur sammanfattningen, s 7-8)

Skolorna tycks oftast arbeta på ett traditionellt sätt, även om förordningar säger något annat. Det illustrerar att det är oerhört svårt att förändra skolverksamheten. Andra mer genomgripande åtgärder krävs nog.

”Bristande kvalitet i rapportens vetenskaplighet”

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Arbetsminnet I: Var ligger problemet med ett försvagat fonologiskt arbetsminne hos barn med SLI(Specific Language Impairment)?

Dyslexia natupplaga — Fri, 22 Apr 2011 08:25:44 +0000

”The purpose of this study was to try to determine, or rule out, possible sources for the word learning problems that characterize children with specific language impairment (SLI).”

Vi har tagit upp dysfunktionen SLI(specific language impairment) förut i Dyslexia nätupplaga. Det kommer nämligen många internationella studier om detta språkproblem, som i regel visar sig i tidiga år. I Sverige är forskningen inte lika intensiv, som nog gäller de flesta dysfunktioner. Anledningen till varför det är så är något osäkert.

Den amerikanska filosofie doktorn Mary Alt gör däremot spännande studier om fenomenet ”specifik språkstörning2. Hon är verksam vid Arizonas universitet.

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Där vi diskuterar Alts senaste studie.

Arbetsminne II: Finns det komponenter i sexåringens arbetsminne som kan förklara hur läsinlärningen går ett år efteråt?

Dyslexia natupplaga — Fri, 22 Apr 2011 08:22:01 +0000

”However, the degree to which each one of the working memory components

is correlated to reading abilities is not well understood.”

I den här artikeln fortsätter vi att rikta uppmärksamheten på korttidsminnet/arbetsminnet hos språkbrukaren. Korttidsminnet eller arbetsminnet är alldeles nödvändigt för läsprocessen. Det gäller då att vi samlar så mycken kunskap som möjligt hur denna funktion fungerar i detalj, vilket vi inte riktigt vet ännu, för att kunna hjälpa dem där läsningen inte fungerar som den skall.

Hjärnforskarna Einat Nevo och Zvia Breznitz vid universitetet i Haifa, Israel, påpekar i princip det nyss anförda…

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!

Alfabetisk färdighet hos förskolebarn mycket viktigt för den senare läs- och skrivinlärningen

Dyslexia natupplaga — Fri, 22 Apr 2011 08:18:16 +0000

”Vikten av kunskap om hur det alfabetiska systemet fungerar i skrivandet”, har några amerikanska forskare studerat

Det är alltid lika spännande med undersökningar som närmre studerat skrivförmågan och att man har försökt bestämma vad som bestämmer om denna blir framgångsrik över tid eller om man kan förutsäga ifall det kommer att uppstå bekymmer. Vad som orsakar bra eller något sämre skrivande är inte helt lätt att ringa in. Här skall vi emellertid genom en ny studie få veta vilken roll som den alfabetiska kunskapen har i det här sammanhanget.

Hela artikeln endast i betalversionen. Prenumerera redan idag.Klicka här!